teeaa

Nu är jag nästan en vecka sen med att skriva detta inlägg, går in i vecka 20 imorgon, är nu i vecka 19 (18+6) och vi har varit på vårat efterlängtade ultraljud. Låt mig berätta hur detta gick till:

Vi träffade denna snälla och trevliga sjuksköterska(?) Tina. Först när ultraljudet började syntes inget, jag trodde man skulle se bebisen direkt så jag blev först rätt nervös när man gått hemma och oroat sig att man bara inbillar sig att där är en bebis, att man blivit stor om magen och så. Men efter 5 sekunder dök det lilla huvudet upp på skärmen och sedan såg man ryggraden och revbenen, sedan såg man armarna och benen som viftade hej vildt. Jag blev helt varm i bröstet och vart så lycklig att se lilla krodden som jag längtat efter att se i 14 veckor. Man såg det lilla hjärtat slå och jag trodde aldrig att jag kunde bli lyckligare. Ragge satt brevid, s inget men jag kan tänka mig att reaktionen hos honom var den samma som hos mig. När vi tittat på bebisen i någon halv minut och hon förklarade lite vad allt var så dök det upp en cirkel till höger om bebisens huvud, i storlek med dens huvud. Tina förklarade då att det kan uppstå reflektioner (spegeleffekter) under ett ultraljud så att man ser dubbelt liksom. Men ju mer cirklen gled in i bilden så var den inte alls i samma position som resten av bebisens kropp. Tina ändrade lite på sonden och blev tyst. Hon frågade sedan oss "ser ni vad det är?" och jag blev som ett frågetecken och undrade bara vad hon menade? Jag har aldrig vart på ultraljud innan så hur vill hon jag ska kunna förstå vad hon ser? Då skrattar hon til och säger "ni har två små bebisar där". Jag låg resten av ultraljudet och småskrattade och såå många tankar flög runt i huvudet. Glädje, chock,  frågor..

Ja jag kan helt enkelt inte förklara. De första två dagarna var så underliga, de gick åt att bara gå och smälta det och man var minsann sömnig hela tiden av allt tänkande. Som sagt, jag kan inte förklara hur stor glädjen är, den måste uppleves för att kunna förstå. När jag fick veta att jag äntligen var gravid igen var underbart, men detta.. Det är såå mycket större!! Jag vill bara att de ska komma snart så att jag kan få hålla dem i mina armar, älska dem så mycket som det bara går! Mina och Ragges älsklingar, två underbara mirakel gjorda av kärlek. Två underbara barn med människan jag älskar högst på jorden. Sån otrolig känsa... Oslagbart! Jag upplever något som ni andra inte gör, jag skulle önska alla denna upplevelse. Det är maximal lycka, det kan aldrig bli bättre än såhär!!

Längtar så efter er!!