. Söndag 16 Februari .
. Söndag 5 Maj .
Det är ju bara det att 5 timmar efter att han hade kört hemifrån så bröt maginfluensan ut med full kraft på killarna. Först Dylan och sen Colin. Det har varit fullstädigt kaos. Jag har inte hunnit vila, sova, äta, gå på toaletten för det är alltid någon som spytt ner antingen sig själv, en säng, golvet eller allt på en gång. Första natten började med att Dylan kräkte i sin säng (sov i en resesäng inne i vårat sovrum, jag hade bäddat i soffan till mig) så jag fick renbädda sängen, duscha av och byta om på honom. Precis när jag bäddar ner honom kräker Colin. Samma visa där inne och så fort jag lägger ner honom så kräker Dylan igen. Såddär höll det på heeela natten. Jag fick i alla fall 2,5 timmes sömn (00-02.30) vilket var mer än jag hade hoppats på. Andra natten låg Dylan med nästan 40 graders feber och magont. Var i ett mellanläge mellan vaket och sovande och bara jämrade sig och pep. Jag försökte ringa 1177 men kom inte fram. Kom sen på att om jag spelade "gummibjörn" på låg nivå och kliade honom på ryggen så somnade han. Var 15'e minut vaknade han och jag fick göra om proceduren. Tvättmaskinen har verkligen fått visa vad den går för, det har varit en kär vän! Som tur var så var pappa och hans fru här på besök i onsdags och då fick jag en idé att Duffy skulle följa med dem hem och det var en jäkla tur det, för han hade inte fått en chans att komma ut något dessa dagar! Svärföräldrarna har kört alla mina ärenden fram och tillbaka, t.ex. handlat mat, blöjor, vätskeersättning, alvedon, o.s.v. Både svärföräldrarna, Ragge, pappa och hans fru och Ragges faster har ringt flera gånger om dagen för att få uppdatering och för att peppa mig, det har jag verkligen behövt! Och sen alla dessa fina sms man fått av både familj, vänner och arbetskamrater! Jag har inte kännt mig bortglömd kan jag ju säga!
Så, nu har jag fått berätta det! Idag har vädret varit helt underbart så jag och pojkarna tog en tur ner till netto efter att de hade sovit middag. Vi träffade på svärmor där och blev hembjudna på kaffe, jag var inte sen med att tacka ja! Jag har ju inte träffat en människa under dessa dagarna! Jo, jag har pratat med svärmor genom ett fönster, det är allt, haha! Jag tog tillfället i akt och sprang innom nya kondis här i Osby för att köpa "tack-bakelser" att bjuda på vilket blev uppskattat. Vi pratade massor, jag fick vädra ur mig mina traumatiska dagar och vi busade med kidsen och drack kaffe. Barnen åt även sin första hela portion med mat sedan i onsdags. Det var verkligen en lättnad med tanke på att jag till och med bjöd dem på chokladpudding till frukost, men icke...
Imorgon blir det en säng till svärisarna och farbror Peter igen och förmodligen blir det en vända in till Ragges faster med, hennes man mår inte så bra och han behöver piggas upp lite och barnen är ett väldigt bra må-bra-medel på honom vad jag har förstått.
. Tisdag 23 April .
Nu är det länge sedan jag skrev här i bloggen och det har såklart hänt massor!
Det är inte lönt att komma ikapp allt men jag kan dra det viktigaste.
Den 6 november genomgick jag min gbp-operation som jag höll hemlig sen i mars då jag inte ville påverkas att korkade kommentarer ifrån okunniga idioter. Det har i alla fall gått bra, jag går ner som jag ska, har tränat en hel del men känner nu att jag tappat lusten att träna. Särskillt efter ett antal panikångestattacker som sägs bero på att jag tvingar mig själv att klara mer än vad jag gör. Barnen tar ju 80% av uppmärksamheten, resterande 20% delas ut till hushållsarbete, hunden, träning och jobb.
Så jag får coola ner mig lite och börja tänka mer på den vardagliga motionen, en promenad om dagen är bra för hrla familjen!
Barnen fyllde 1 år den 17/1 och det firades ju såklart med tårta och paketer. De har gått och sprungit sedan 2 månader tillbaka vilket gör livet både lättare och svårare, hihi, men jag ser all utveckling som positiv.
Ragge öppnade sin fotostudio här i Osby den 1/12-2012. Jag är sjukt stolt över honom. Han sliter för att få företaget att rulla! Jag själv började även jobba den dagen, jag har gått till en tjänst på natten i Broby där jag trivs underbart! Mina arbetskamrater är de bästa!
. Torsdag 2 Augusti .
Nu får jag komma ihåg de viktiga sakerna som hänt... 13/7 på min mans födelsedag ringer läkaren om Dylans njure! Den har krympt och han slutade med medicinerna omgående! Han har tagit dem sen dagen då han föddes så det vart verkligen ett glädjande besked. Han ska kollas var 6e månad. 17/7 fyllde mina plommonbullar 6 månader och det firade vi med god mat och strömavbrott på Bella's och ojkarna fick leksaker av oss. Lugn och mysig dag! 21/7 Hade vi pojkarnas namnfest och det var jättemånga som kom för att fira dem! Hela eftermiddagen och kvällen flyttades dem mellan 30 olika famnar men inte ett ljud av protest gjorde dem, inte ens Dylan som inland börjar gråta om han hamnar i en främlings armar! De fick många fina presenter. Vi tackar alla som deltog! Det var en underbar fest. Igår vart ett väldigt tråkigt datum men det skriver jag om en annan gång när saker och ting har sjunkit in. Har för övrigt linser med nu, skööönt att slippa glojärnen! Har aldrig riktigt lyckats vänja mig vid dem så känner mig som mig själv igen! Idag kommer svärföräldrarna på besök. Pojkarna vaknade halv 6 imorse men somnade efter vällingen och sover nu i sina egna sängar igen. Klockan är halv 8 nu så jag ska bara dra mig lite till sen ska jag upp och börja röja lite.
. Söndag 17 Juni .
Nätterna har börjat bli besvärliga för gossarna, de vaknar oftare och är lite pipiga och otröstliga. Hjälper varken att vussa, mata, eller annat. Har provat alvedon några gånger ifall det är tänder på gång men det hjälper inte mycket på gnällandet i alla fall. Dock somnar de i samma sekund som man lägger dem i våran säng, men jag vill helst ha en barnfri säng ett tag till då jag inte kan sova med dem i sängen. Är rädd att göra dem illa. Men, men. Man försöker desperat i någon timme innan man ger sig och låter dem sova i våran säng lik förbaskat, därmed orsaken till att jag varit vaken sen halv fyra imorse. Men det brukar vara lättare på dagen att smita undan och få sig ett par timmars sömn, min man är nämligen så snäll att han låter mig göra det, haha.
. Söndag 20 Maj.
Igår vart på på Bellas place i Bromölla och åt med svärmor. Jag kan säga att det var den godaste maten jag ätit på mycket länge! Jag och Ragge åt blues burgare medan svärmor åt chili/mangomarinerad kycklingbröstfilé. Lätt att vi ska dit igen i sommar! Ville gärna se bandet som skulle spela men ljudnivån var för hög för Colin och Dylan så vi tog varsen milkshake och åkte därifrån innan bandet började. Får bli en annan gång när vi har hörselskydd till pojkarna. Hemresan var helt galen och resten av kvällen bestod mest av flams och trams.
Nu är det bara 5 dagar tills jag blir gammal! Ska bli roligt att bli lite uppvaktad, känner att jag behöver det.
. Tisdag 8 Maj .
Denna veckan och helgen har jag faktiskt lagat mat! Och det riktiga eldprovet gjorde jag idag då jag gjorde lasagne när brorsan och hans tjej var här idag, jag tycker egentligen inte om lasagne men denna var vrålgod! Jag borde avlasta min man i köket nu när jag väl fått eld i röven. Imorgon blir det nog kasslergratäng för det tycker vi om, dock kan jag inte äta så mycket av det nu när jag går på VV men jag får fylla ut med lite grönsaker.
Nu har jag äntligen fått min cykel hit till Osby så nu kan jag ta mig längre ut i kanterna av byn utan att behöva ha en massa tid över till det. Vi har även bytt BVC till Osby.
HA DET BRA VÄNNER!
. Tisdag 1 Maj .
(Jag vill gå ner 53 kg, men man ska tydligen inte tänka så utan man ska ta det som det kommer)
Idag är ett perfekt väder! Pojkarna somnade runt 11 igårkväll och sov till halv 9 i morse, vi slöade i sängen alla 5 och sedan åt vi frukost på balkongen. Solat en del idag.
Planerar min middag idag och det blir den grillade kycklingfilén som blev över igår, hamburgerbröd och sallad. Och inte för att det kanske intresse3rar er men det blir 7pp för en god middag!
Igår firade vi med svärföräldrarna. Var nere i byn och köpte fina solhattar till gossarna, klänning och linne till mig själv och sen lite gott i affären på systemet.
. Söndag 22 April .
Nu är det alltså dags att uppdatera här igen, har haft mindre tid nu än någonsin när pojkarna kommit och vi flyttat och grejat!
Den 14/1 åkte vi alltså in till förlossningen då vattnet gått 9.45 på förmiddagen. Eftersom det var tvillingar så skrevs jag in direkt och vi inväntade bara händelsen. Det gick väldigt segt och värkarna kom aldrig så tillslut blev jag igångsatt 16/1 kl 10 (värkarna började direkt) och efter 17,5 timmar med värkar kom först lilla Dylan och 21 minuter efter kom Colin. Till hjälp hade jag akupunktur, lustgas, ryggbedövning och en personalstyrka på ca 8 personer och sist men inte minst min tålmodiga och kärleksfulla krambjörn Ragge! Helt otroligt att han orkade stå brevid mig alla dessa timmar och bara överösa mig med possitivitet. Vi hamnade på BB 9 timmar efter förlossningen men där upptäckte de på kvällen att gossarna hade gulsot och var nerkylda så vi blev skickade till neonatalen där pojkarna fick sova i en uv-belyst kuvös i 2 dagar. Sedan kom vi tillbaka till BB och efter 3 dagar där upptäckte de gulsot igen, men denna gången fick vi stanna kvar på BB medan de solade. Den 22/1 fick vi äntligen åka hem! Då hade jag inte fått mig en nypa frisk luft på 8 dygn så det var helt sjukt att komma ut. Och man kände först då hur trött man faktiskt var.
Den 2/2 (tror jag det var) åkte vi in med Dylan på csk då han hade kräkt i en vecka och fick inte behålla någon mat. Efter ett ultraljud upptäckte de en förstorad magmun som gjorde att maten inte kunde passera ut i tolvfingertarmen och därmed åkte maten tillbaka den vägen den kom ifrån. Den 6/2 opererades han för detta och repade sig sedan bara på ett par dagar. Samma sak hände med Colin bara 3 dagar efter att vi kommit hem med Dylan och den 14/2 (alla hjärtans dag) opererades även han. Han hämtade sig efter en dag och vi fick åka hem dagen efter.
Nu har >3 månader gått sen pojkarna föddes och det har varit arbetssamma månader men det är ett mycket kärt besvär! Våra pojkar är helt underbara och mitt skulle inte fungera normalt utan dem längre! De är värda varenda liten gnutta energi i mig och de har det absolut vackraste leendet i världshistorien!
Den 4/3 flyttade vi till en vacker 3a i Osby (min man är uppväxt här) och här trivs jag hur bra som helst!
Här är bilder på pojkarna. Första bilden är Colin och den andra är Dylan.
. Lördag 7 Januari .
Nu är julen helt över och imorgon är det dags för oss att städa undan julen och göra oss klara för D & C. Nu är man otålig! Var på specialistmödravården i onsdags på tillväxtkontroll, ny läkare som vi bett om och hon här var helt underbar! Hon gjorde ett ultraljud för att se hur mycket de rörde sig och så kollade hon navelsträngarna och hon satt och log brett hela ultraljudet igenom! Kändes helt annorlunda jämfört med våran förra läkare och hon här pratade lika mycket med Ragge som till mig vilket den förra inte gjorde, det var så att Ragge nästan kände att han inte hade där att göra. Hon svarade på våra frågor utan sneda blickar och idiotförklaringar. Fick veta av henne att D är fixerad sedan nästan en månad tillbaka och att de fr.o.m 5/1 kan komma när som helst. Känns underbart! Varje dag tänker jag "de kan komma idag så vad ska vi hitta på på våran sista bf-dag" haha! Ragge har börjat bli otålig och pratar massor om pojkarna. Tror att han längtar efter att vara lika inblandad och nära som jag. Måste kännas konstigt att invänta ett barn man bara hört talas om, set på en skärm och känt sparkar av då och då. Jag känner ju redan skilnaden mellan dessa två: D är så lugn och mjuk i sina rörelser, tror han sover mest, C sparkar och härjar som en tok alltid och är inte ett dugg försiktig, tror knappt han sover något, haha. Ska bli kul att se hur de är utanför magen. Undrar hur de ser ut! Ååh vad jag längtar!! Nu har vi bunkrat upp som bara den med blöjor, kommer ju säkert gå som smör i Norge!
. Måndag 2 Januari .
Nu börjar man bli nervös! Undrar när de kommer? De är beräknade om 39 dagar och bara DET är snart, sen tros det ju att de kommer mycket tidigare. Varje dag tänker jag "är det idag det händer? Imorgon?". Måndag idag och tänker då självklart att de kommer denna veckan. Snacka om besvikelse om jag går över tiden! Denna veckan njuter jag av förvärkar och en ny kompis som kallas ödem (vätskesamling). Kan inte ha mina ringar mer och måste dessutom tampas med stödstrumpor morgon och kväll. Hade problem med vanliga strumpor förut, haha! Känns helt otroligt att vi precis var i vecka 18 och fick veta på RUL att vi skulle ha två! Nu är de snart här och det känns som att det är nu livet börjar. De två gossarna jag lärt känna i min mage ska snart få se hur de ser ut och Roger ska få lära känna dem. Längtar så mycket!!
. Onsdag 28 December .
Julen har varit jättemysig! 23e firade vi hos min styvbror ihop med min pappa, hans fru, hennes andra son (+familj) och mina syskon. Den 24e firade vi med mina syskon hos mamma och hennes man och den 25e firade vi hos svärföräldrarna med svåger och svägerska (+familj). Så nog har vi haft jul minsann, haha
Vecka 33+6 idag, var först hos bm igår morse. Har nu gått upp 20,6 kg, sf-måttet var hela 42 cm (börjar bli STOOOR). Hjärtslagen var 146 på båda och allt verkar bra :) Frågade bm om man får bära sitt barn efter ett kejsarsnitt och berättade att jag läst att man inte får det. Hon såg något less ut och svarade att man inte ska lyfta tungt men barnen MÅSTE man få lyfta, hon tyckte det lät helt idiotiskt! Frågade henne även om vi skulle undvika kudde i sängen, svaret var att barnet ska ha kudde, men inte den ikeaskitkudden utan vi skulle gå till en barnvagnsbutik och köpa ergonomiskt korrekta kuddar (enligt henne var diskussionen kudde/inte kudde aktuell på 90-talet). Där ser man hur det kan gå när man sitter och googlar...
På UL visade det sig att D nu väger 2,5 kg och C väger 2 kg och de tror att jag inte kommer uppleva vecka 37 :) Båda pojkarna har huvudet neråt så hoppas man kan få genomgå en vanlig förlossning men jag blir inte besviken på ett kejsarsnitt heller, det spelar inte längre någon roll efter de glada nyheterna från bm igår ;)
Vi firade svärfar på kvällen igår på hans 70-årsdag! Jätteroligt och avslappnat var det. Nästan för avslappnat då jag och min man lämnade in innan klockan 20 då vi vart jättetrötta efter allt farande fram och tillbaka. Idag ska vi med svärmor till Hässleholm. Hon ska till sjukhuset och vi ska inhandla förbrukningsmaterial till pojkarna.
. Måndag 19 December .
Nu är det bara 5 dagar kvar till julafton, men jag och min man har det så bra att vi faktiskt firar "julafton" 3 gånger. 23e hemma hos min lillebror Alex ihop med min pappa och hans fru och alla syskon, den 24e är vi hos mamma och hennes man och vi syskon och den 25e är vi hos svärföräldrarna och min mans syskon. Ja, en bättre jul än oss kan man nog inte ha, haha. I fredags kväll klädde vi äntligen granen, det var på tiden det. Brukar annars vara väldigt tidiga med det. Ragge ska jobba de 3 kommande nätterna, känns tomt att bara jag och hunden delar på våran stora säng! Bebisarna sparkar för fullt i magen och ibland hör man till och med hur de råkar knocka revben och bäcken då det smäller till och känns ruskigt obehagligt, haha. Jag tror att de kommer den 17/1, då ska vi även på det 9e ultraljudet. Vi får se hur det blir med den saken.
. Fredag 16 December .
Nu är vi i vecka 32+1 och det är mycket som hänt sedan jag skrev senast. Nu är alla inköp klara, bara förbrukningsmaterial kvar nu. Vi har bestämt vad pojkarna ska heta och vi vet dessutom vem som är vem. Jag har gått heltidssjukskriven sedan den 21/10 men går på havandeskap nu sedan 12/12. Julen har kommit men stämningen är knapp, det är lite för varmt och blött där ute för min smak men samtidigt är det skönt då Ragge tog sitt körkort i oktober och vi slipper halkan på vägen. Innan brydde man sig inte precis.
Alla julklapparna är inhandlade, pyntet är framme och hela julen är planlagd. Nu är det bara granen kvar och den ska vi klä i helgen.
. Söndag 25 September .
I alla fall var jag på ultraljud nr.3 i tisdags (20/9), min kära mor följde med som moraliskt stöd då Roger var på utbildning. Vi fick veta att det var två fina, friska, underbara pojkar! Jag blev framskjuten 5 fagar så nu är förlossningen den 8 februari istället och jag är i vecka 21 (20+4 idag). Det kommer förhoppningsvis inte att bli ett planerat kejsarsnitt ser det ut som, det beror på om det blir komplikationer. Jag vill gärna slippa kejsarsnitt p.g.a komplikationerna efteråt, men bara de får ut dem så får de bära sig åt hur rackarn de vill! Jag har börjat kolla mer på vad det finns för hjälpläkemedel till förlossningen och tycker att epiduralen låter hemsk men jag tror det får bli den i alla fall, ville bara ha lustgas innan men då visste jag ju inte att det var två där inne så jag tror inte lustgas kommer göra så mycket nytta, haha!
Vi har nog förresten kommit på båda namnen nu =) Vi ska bara vänja oss vid dem och prata mer om bebisarna först innan man känner om det är rätt. De kan ännu inte skilja bebisarna från varandra på förlossningen (vilket de gärna vill för att kunna skriva rapport om dem en och en) och de är rädda för att de inte kommer kunna göra det innan bf ändå så vem som är vem får vi bestämma sedan.
Han låg och drog sig i snoppen under UL, haha!
Bebisen som låg till vänster i tisdags
Här ser man näsan, munnen och höger öga, helt otrolig känsla är detta!!
Båda gossarna
Ååh vad vi längtar efter er!